Mysan i ett nötskal
Kategori: Allmänt
Mystras Candy Queen (Mysan)
4 år, Paint.
Mysan är väldigt läraktig och lugn, men hon är känslig också. Dofter är något hon är bra på och hade hon varit hund, hade hennes doftkänslighet gjort henne till en väldigt bra spårhund. Hennes känsliga nosvingar viftar hon lite försiktigt med ofta när hon är utomhus. Hon fångar lätt upp dofter med vinden och registrerar dem i sin minnesbank. Vet vart dofterna hör hemma och de hon inte vet blir hon nyfiken på.
Mysan lär sig mycket genom att betrakta. Hon lyfter ofta sitt huvud och ser på sin omgivning. Hon är klok också, hon förstår mycket. Man kan ofta kan se henne stå och titta på det som händer omkring henne. Hon ser och funderar, viftar lite med nosvingarna och drar slutsatser. Hon behöver lite tid på sig innan hon beslutar sig för att vara med eller inte, i det som händer omkring henne, men när hon väl bestämt sig brukar det gå bra. Då kommer hon över spänningarna själv nästan, som om hon intalar sig själv att det inte är farligt. Hon har bra koll och kan därför ibland uppfattas som äldre än sina fyra år. Hon känns självlärd, men jag förstår att hon naturligtvis inte är det, för det känns samtidigt som du tränat henne medvetet i olika situationer. Kanske det är hennes medfödda talang jag känner in.
Det känns tomt omkring henne, som att hon är själv. Men det kan också vara känslan av att dagarna är långa för henne och att hon vill att de ska vara lite mer fyllda. Men samtidigt är hon stark i det, uthållig, hon klarar sig ändå. Men det finns en längtan här också. Hon letar efter samarbeten, efter sysselsättning, fast utan en negativ rastlöshet eller ängslan som andra hästar kan ha. Hon är istället mycket tillitsfull och vet att hennes människor alltid gör det bästa för henne. Hon kan längtansfullt stå och titta efter dig både när du kommer och när du går. Er vänskap betyder mycket för henne. Och igen, om hon hade varit hund, då hade hon säkerligen velat sova i din säng också, tillsammans med dig. För så känns hon, väldigt vänlig och väldigt kärvänlig. Hon känns väldigt präglad på människor. Kanske hon behöver fler hästkompisar? Men det är bara min fundering.
Mysan är lyhörd vid hantering. Tycker om när du är med henne och ni gör saker tillsammans. Vid ridning kan hon ibland vara lite eftertänksam, som om hon väntar på nästa kommando, och medan hon väntar kan hennes fokus driva iväg en smula. Det är det som gör att det ibland känns som om du måste påminna henne om vad ni höll på med. Det känns också som om bakbenen inte riktigt hänger med ibland, att de släpar, men det kanske tillhör den skola ni tränar, att arbetet ska ske sakta och avslappnat.
Att Mysan har koll det kommer in i ridningen också, för jag ser henne plötsligt stanna upp och betrakta något. Då är det nästan som om hon har svårt att göra två saker samtidigt, trava och titta. Hon försvinner så långt in i det hon betraktar att hon inte hör eller märker något annat. Bara så hon får titta klart, sedan andas hon ut och kan fortsätta lyssna. Hennes tittande är en blandning av nyfikenhet och försvar, för hennes sunda förnuft talar om två saker; det kan vara något hon kanske behöver vara rädd för, men det kan också vara något hon aldrig sett och därför behöver hon lära sig vad det är hon ser. Så du förstår, hon ser mycket och lär sig mycket genom att se. Det är det som gör henne så klok.
I självförtroende är hon mitt i ingenstans på något vis. Hon är klok för att vara bara fyra år, men samtidigt har hon inte någon riktigt koll på vem hon är riktigt. Är hon stor? Är hon liten? Är hon stark? Är hon svag? Är hon en ledare? Är hon en följare? Det här håller hon fortfarande på att reda ut. Hon är tacksam för att du håller koll på henne åt henne, för hon litar väldigt mycket på dig. Och när hon har den här tilliten till dig, så kanske hon inte behöver veta vem hon är än, inte riktigt än i alla fall, det är så hon resonerar. Men ändå har hon styrkan, hon känner den inte helt och fullt bara. Hon har också ledartendenser, men de har ännu inte fått blomma ut. Hon är fortfarande under utveckling.
Duktig på att lyfta sina hovar när du hanterar henne. Lite otålig när sadeln ska på. Tuggar, vänder på huvudet, väntar. Hon tycker det är roligt att komma ut. Längtar efter dofterna som slår emot henne utomhus. Hon andas skog och åkermark. Ivrig på väg.
Små djur omkring hovarna. Behöver titta ibland var hon sätter ner sina fötter. Små djur, som gnagare och kaniner (?!)
Även om hon inte känns som en hopphäst kan det vara bra för hennes koordination att träna cavaletti ibland, eller flera små hinder på rad efter varandra. Hon har bra kontakt med sina ben och hovar, men ibland känns det som om hon trasslar till dem. De är ju så många att hålla reda på, samtidigt.
Hon vet om att hon är vacker, men utan fåfängan. Hon gillar uppmärksamhet, men kräver den inte. Så hon är en bra workinghorse, att arbeta med, för hon förstår att det är det du säger som betyder mest. Här är hon ganska blygsam. Vill du ha en glänsande tävlingshäst med karisma kan du behöva hjälpa henne med motivation. Hon har skönheten och stilen, fast behöver kanske lite mer show i sig.
Hon är vänlig men sparsam med "ord" och jag får uppfattningen att du är den som betyder mest för henne i hela världen. Du är hennes mamma och eftersom hon inte "känner" mig så är hon trevlig men inte så intim och djup, lite avvaktande utan att helt stänga mig ute. Om du ska ha en medryttare eller skötare till henne någon gång är det jätteviktigt att de trivs ihop, att du litar på denne, och att ni kommer överrens om en långtidsvänskap. Mysan behöver någon som tar henne på allvar och är seriös med sin hantering av henne. I alla fall nu, när hon är så ung. För när hon öppnar sitt hjärta för någon då är det på riktigt och den kärleken kan man bara inte kasta bort. Låter hårt, men det tar tid att vinna förtroenden och det tar tid att komma över krossad kärlek.
Känner hon sig mindre stel med täcke?
Täcke är bra för Mysan är min känsla. Hon behöver den där omslutande känslan. Värmen gör henne gott och hon slappnar av. Om hon känner sig mindre stel har jag ingen direkt uppfattning om, men avslappning hjälper henne. Så det kanske hänger ihop på det viset.
Vad tycker hon om att åka transport? (har lite problem med att lasta henne)
Stora ögon. Lyfter huvudet högt. Ögonvitor. Drar in doften. Trampar runt lite. Buffar på dig. Osäker. Hon visar sin ambivalens till att åka transport. Det känns inte som om hon trotsar eller testar dig, utan det känns mer som om hon inte riktigt vågar lita på att det här med transport är så bra för henne. Hon ber dig övertyga henne, så hon ska våga. För hon går ju in efter ett tag, och beröm får hon också. Men sen blir hon ju själv därinne, och det är inte lika mysigt. Det tar tid att komma fram. Hon väntar. Här känns hon spänd. Hjärtat slår lite fortare än vanligt, och hon väntar på att få komma fram. Kanske längre resor skulle få henne att vänja sig? Hon vill verkligen kunna klara av det här. Kanske någon kan åka med henne i transporten? Helst du i så fall, så hon kan luta sig mot dig ibland. Men någon gång måste hon ju släppa taget om mamma också.
När jag skriver om detta så slår hjärtat hårt i bröstet på mig. Inte så hårt att jag vill gråta, men tillräckligt för att känna nervositet och otrygghet. Hon åker transport, ingen fara, och det är lite jobbigt för henne. Hon krånglar innan hon ska gå in, men hon går in. Så mitt förslag är att du låter henne ta tid på sig, för hon är så väldigt klok och har en god förmåga att själv komma på att det inte är så farligt. Hon behöver ditt stöd och din övertygelse. Mycket gos och mycket träning. Det känns som om du har jobbat mycket med henne för att träna henne i olika situationer, så jag tror inte detta är något problem för dig/er.
I vanliga fall brukar jag kolla efter om det är trångt, blir hästen åksjuk, är det vingligt, ensamt, jobbigt att åka hemifrån, komma till nya ställen eller är det bara trots osv... men i Mysans fall så är det helt enkelt en osäkerhet i henne själv i denna situation. Så jag tror inte du behöver ändra något i själva transporten eller körstilen eller dylikt. Kanske inte ens i lastningsproceduren, utom att du bibehåller ditt lugn och din övertygelse. Hon kommer att lära sig klara av även detta!
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är min otålighet som ställer till det ibland och det vet jag om. Jag tycker iaf det stämmer otroligt bra med tanke bakom om allt vi varit med om och det jag ser henne göra här hemma.
